19 januari 2006

Ämne:Veckostart

mmmmmm. Jotack, hälsenor, inneskor, svansspetsar, läppar, öron och hundmagar lever farligt. När vi så drivit alla till vansinne sjunker vi ihop i en liten svart boll och sussar sött. Att vi sedan driver husse till vansinne genom att inte vilja gå ut o kissa när det blåser kallt och snöar gör inte saken bättre. Allt detta övervinner vi slutligen genom att sätta oss på baken och lägga huvudet på sned och verkligen visa hur söt och vacker jag är.

(Till avdelning hyss hör väl att läsa dassböcker och strimla toapapper - när matte ligger i badet!!! och inte kan ingripa. Därefter övergår vi till att försöka ta hand om morgonrockar och annat mjukt inom räckhåll)

23 januari 2006

Igår hade Stella och de andra två dragkamp!!! GD:arna har strimlat en fleecefilt där en lång strimla var ett utmärkt "Byte" att slåss om. GD turas om att hålla och Stella drar allt vad hon kan och ungefär var tredje gång får hon trofén. När då någon av de andra får tag i den får denne någon räkna med att bli rejält utskälld och passar det inte siktar vi på läppar, hals, bakhasor, hälsenor och ljumskar (läs så högt hon når - vilket precis räddar Poppes ädlare delar men är tillräckligt nära för att han ska se olycklig ut då hon står under buken på honom och siktar..). Hon har dessutom lärt sig cykla - ja dvs det står en motionscykel framför TV:n och det är jättekul att slå till trampan så att pedalen snurrar och när den sedan stannat - ja då börjar vi om...

Sen får man vara beredd så hon inte följer med ner när man spolar på toa. Det där vattenfallet som utbryter är jättespännande!!! Jag måste kolla ....säger hon. Hyfsat duktig på att kissa ute men har fått för sig att tröskeln i köket ska det bajas på så det får bli en process där. Hon har motionerat husse kring matbordet i stora rummet. Där inne får hon inte vara (inte heller de andra småttingarna) och skulle hon smita in så blir det världens fart runt bordet och det är inte ens lönt att funderat på att fånga henne när hon rusar förbi. Vakna tiden växer liksom hon själv och det är inte heller lika mycket tvärt somnande längre utan nu går det mer i etapper - lugn - lugnare - sova....

27 januari 2006

Vårt lilla busfrö fortsätter sina jaktäventyr och annat bus. "Bytet" imorse var tuggbenet. Var med mig i badrummet och jag hör hur hon sätter igång bakom min rygg. Kollar lite försiktigt över axeln vad hon gör. Jo, har då upptäckt att benet gliiiider på golvet. Då kan man ju alltid sätta fart på det. Därefter in i "kojan" och huka sig/gömma sig och skälla ut detta hemska monster. Därefter kasta sig ut och anfalla/stöta och snabbt backa så bytet rör sig. Riktigt proffsigt vill jag påstå. Den leken höll på när jag gick till jobbet. Med den uthållighet hon har håller hon väl på fortfarande.

     6 februari 2006

Ämne: Stella

Ja nu insmyger sig hela tiden nya små nervsammanbrott - våra små älsklingar gör vad de kan må jag säga.

Poppe pojken brukar ju placera sig i soffan - så som ju alla män gör när det gäller barnuppfostran - och ryter till först när syrran inte får stopp på lillflickans våldsamma framfart. Och precis som vanligt hjälper det så länge mannen i huset uppfordrande tittar på den lilla "fjollan". Hon gör ju givetvis precis som alla småflickor - sätter sig framför denne store pojke och lägger huvet på sne. Vips får hon sin vilja igenom vilket innebär att de två placerar sig på golvet och hon mellan framtassarna på honom bekvämt tillbakalutad och slickar läpparna och myser.

Emellan varven inträffar ju att mannen vill leka lite och det tycker ju Stella är jättekul - speciellt som det är så lätt att spring från honom inne. (Ute är det inte lika lätt - men där kan vi i stället ägna oss åt att driva husse till vansinne genom att smita genom staketet och springa in till hästarna i hagen och säga "bu" så där lite lagom högt. Till och med matte tycker att det är kul att se husse försöka fånga rymmerskan - för det är ju så att hon vet vem som är snabbast).

Nåväl - Poppe kan man ju alltid få lite fart på genom att ta sats vid ytterväggen och springa ut i köket, svänga 90 grader och runda bordet och springa tillbaka till ytterväggen. Då har ju Poppe inte ens hunnit få upp farten. Allt i bästa Tom och Jerry stil. Hade vi haft kvar mattorna hade de flugit till ytterväggen och landat där som en liten trasslig hög.

När sedan han hunnit ett varv så är hon väl inne på 3-4 varvet. Nu inträffar ju det att det visar sig att hon missbedömt Poppes intelligens. Män är ju inte så aktiva alltid utan väljer andra metoder och det har lilla tösen inte kommit på ännu. Poppe stannar alltså vid matbordets ena ben och när hon då kommer i full karriär under bordet sticker han in huvudet och säger "groff". Stoppsträckan var mindre än en centimeter och det tog minst 30 sekunder innan hon insåg vad som hänt - tala om ungar som skuttar fram bakom knuten och säger "bu".

Annars ägnar vi oss mest åt att frissera toaborstar och moppgarn - vilka härliga byten!! Jag förstår inte charmen - vad har jag missat?!

Det senaste "bytet" var toasitsen i badrummet. Någon - kan inte förstå vem det kan vara - har TUGGAT sig runt kanten så det är alldeles underbart att slå sig ner. Jag lovar att ingen sitter där längre än nödvändigt, knappt ens det förresten. Det finns ju de som vill hjälpa till med att "massera" fötter och tår men jag vet inte vilken skola det är för massagen påminner snarare om akupunktur....

Ha en bra dag så återkommer vi med rapport om nya upptåg...

den 16 februari 2006

Ämne: Monsteräventyr

Så var det dags igen - gårdagen började perfekt med ett litet monster som ihärdigt attackerade knävecken för att delta i morgonbestyren eller snarare göra vad hon kan för att hålla mig kvar i badrummet och jag menar bokstavligt. Det är då jag upptäcker att maskara kan hamna i ansiktet även utan tårar...

Så kommer vi hem då och lilla monstret gör vad hon kan för att domptera stora vackra GD:s. Nyaste varianten är: GD liggande i godan ro och njuter av "lugnet" - den här upphöjda minen som bara en GD kan ha. Då tar monstret sats vid väggen och gör tre HÖGA kaninhopp in i köket och på väl avvägt avstånd fälls landningsställen in och hon gliiiiider in i mål - vilket i det här fallet är mellan framtassarna på den liggande GDn som lite förnämnt böjer ned huvudet och med hela ansiktsuttrycket säger - vad vill du lilla vän?

Nåväl - nattadags infinner sig. Eftersom husse justerat ryggen går frun i huset ut för att natta hästar och husse släpper ut GD och monster. Efter att satt rejäl fart på GD kastar sig monstret ut genom nätet i grinden - fortfarande kan hon passera genom fårnät. Matte är ju på den sidan!!!! Där finns katter och bilar och släp och hö och jättemycket spännande. Katten kastar sig på rygg, hunden över och så rullar hela paketet runt. Upp som skjutna ur en kanon och på var sitt håll vilket var in under släpet för Stellas räkning och lika snabbt kommer hon tillbaka - men hon hann yla först. Det var lägre än väntat så det blev "huvudkontakt" med någon lägre detalj och så elaka släp var inte populära. Nej då är det skojigare att kasta sig in till hästarna under eltråden och en snabb lova, tvärnit framför ligghallen, vilken konstig historia- dit in kan vi inte gå. Ut och in under tråden x antal gånger tillsammans med katten och med hästarna smått förvirrade med huvudet på sned. Nu vill matte få in - vill väl inte jag, hur kan du tro något sådant säger Stella och fortsäter busa runt med katterna ut och in under Björns bil. Nå matte går in och GD likså. DÅ måste hon in och tro inte utan att monstret växt för nu fastnar hon som en annan fisk i fårnätet - några upprörande sekunder innan kroppen åter sträckts ut till slankt format och monstret djupt förgrymmad rusar in i köket bara för att bli infångad och nattad.

Tur att man jobbar också....

den 24 februari 2006

Ryktet går - eller?

Ja, då skulle du haft fler små monster på lager då...

Lilla fröken monster leker så fint med husse. Ut vi går genom ena dörren tillsammans med lite större varianter och vips är vi på framsidan (fortfarande kan vi kasta oss genom grinden och rusa runt huset fortare än husse hinner hitta tofflorna) så när husse rusat genom huset och kastar sig ut genom dörren ivrigt fösande hustrun före sig eftersom hon för närvarande är bättre stadd i röstresurser är monstret redan på andra sidan igen. Hej vad det kan gå....och skulle någon missa att monstret är på fel sida grinden och huset så är det omöjligt att missa de andras ilskna vrål över att de inte får hänga med... I går ville lilla damen förbättra badrumsgolvet - detta fixar vi genom att på något sätt ta oss längst in på hyllan i badrummet och hämta ut fåglarnas alldeles nya sandpåse och oj vad man kan ha kul med sjösand på golvet. Sen är det ju läbbigt när det kryper upp mellan tårna så då kastar vi oss därifrån för att torka tassarna på en svart hund eller en fläckig. Sen kan man ju också kasta sig upp på köksstolen och därifrån försiktigt smyga upp på bordet - oj vad högt det blev, hur kommer jag ner? Snälla husse lyft mig så ska jag tvätta hela dig - och så måste jag få ta en smakbit på näsan igen....

27 februari 2006

Ämne: Öden och äventyr....del x

Jaha - måndag morgon och det känns som om det vore dags att ta ett allvarligt samtal med monsterkrokodilen.

Alls inga likheter med en i föregående meddelande översänd bild av ett totalt demolerat rum. Så illa är det inte - än....Men visst du att TOMAT, ja du läste rätt, TOMAT är en enorm delikatess i en slovensk kopovs mun? Lilla damen befann sig i går sittande i knät i soffan. Maken mumsade överbliven smörgåstårta. Sådant smaskigt som lax, räkor och ost frestade nosarna eller i vart fall luktorganen. Tendens till snålvatten fanns hos alla tre. Husse var ju givetvis övertalbar och delade med sig av de sista smulorna - magen tycker ju ändå inte om rökt lax - men tomaten som jag inte får äta och som han inte tycker om alls låg kvar på tallriken tillsammans med citronskivan. Det var bara det kvar. De tre fortsatte tigga varför han laddade gaffeln och erbjöd dem tomat i tur och ordning. Poppe fnös och blängde, Alektrona provade och tuggade avigt MEN monstret kastar sig över gaffeln, greppar glatt tomaten och säger smaskens - finns det mer? Till sist fanns bara citronen kvar och den kunde man ju tugga på även om den inte svaldes ner. Även den lilla persiljekvisten kunde halka ner...

Citronen kunde man ju tom slåss med Alektrona om och trotts mullrande bastoner från en stor dam som tornar upp sig och blir jättestor så är det väl f-n om man som kopov backar - då kan man ju inte jaga vildsvin...

13 mars 2006

Det är inte lätt att vara hund...

MonsterStella gör vad hon kan för att lära upp två små, till utseendet, ack så oskyldiga settrar till fulländade monster. Allt under överinseende av två GD där Alektrona fostrar och Poppe tittar på. Däremellan gör de vad de kan för att få husse alternativt matte att få större eller mindre nervsammanbrott. Om inte annat så kan man ju alltid dra ner maten över sig....

De små liven till settrar badades i lördags vilket de formligen njöt av. Är väl inte setter för inte heller...Snälla husse kan vi inte få bada lite till - bara en liiiten stund? Fy så elakt - det var ju så kul!

Morgnarna börjar ljusna så leken börjar vid 5-snåret med livliga morranden och dunsar. En ivägskickad sko i dörren hjälper bara så länge som det säger duns i dörren. (Har du försökt sova med ljudet från tre valpar som jagar varandra allt vad tygen håller i öronen?)

Den dansen går ju även i köket - vi startar vid altandörren och studsar glatt fram och tillbaka. Poppe flyr in i tryggheten under diskbänken medan Alektrona följer med i leken och blir det för häftigt säger man vän ifrån med ett dovt vof i örat på den skyldige som garanterat är lomhörd minst 5 minuter vilket givetvis utnyttjas för då förstår ju husse att man inte hör när han kallar (konstigt att man däremot hör det allra lilla minsta när matskålen rör sig...)

Lilla monstret har också insett att små ben inte springer lika snabbt i snö som långa ben men det gör inget man kan fuska och springa snett över gräsmattan så leder man igen...

8 maj 2006

Ämne: Stegproblem

Nu har jag försökt vara flitig....men

Har du hört talas om begreppet spola kröken? Det var precis det som inträffade men på ett annorlunda sätt....

Efter en stärkande och hälsosam promenad i naturen medförande ett styck spårande hund påkallar vissa naturfunktioner uppmärksamhet. Hundföraren - jag - in på toa och återställer vätskebalansen. Påbörjar påklädningsceremoniellet samtidigt som jag drar i lilla knoppen på toa. Det har aldrig varit bra att göra två saker samtidigt vilket nu bevisas då stegräknaren får en perfekt avvägd smäll och lämnar bältet för att göra ett perfekt magplask i toabruset och försvinna ner om kröken snabbare än du hinner säga stegräknare. Då chocken lagt sig insåg jag att draggningsförsök i en trekammarbrunn inte var att tänka på. Om jag mot förmodan skulle återfinna den är jag övertygad om att den är utom räddning och att inte ens den mest professionella upplivningsutrustning skulle ge något positivt resultat. Därmed fattas beslutet att låta den saligen insomnade stegräknaren vila i frid.

19 september 2006 08:25

Ämne: ett häftigt uppvaknande....

Stella fortsätter sina bravader. Numera är hon dessutom ivrigt påhejad och understödd av två röda yrväder. Stella är lite kort i rocken för att kunna öppna dörrhandtag som står på höjden. Inga problem säger Flippen - det fixar vi. Och han gör det! han ställer sig på bakbenen och tar sin framtass och lägger trampdynan på handtaget och vickar lite. Sedan går det bra att knuffa upp dörren. Denna sysselsättning ägnar man sig främst åt som en mörkrets gärning eller möjligen under vargtimmen. Eftersom människorna och djuren i huset har skilda sovrum finns det ju rika möjligheter att testa saker då.

Det har medfört att sovmornar och missade väckarklockor numera är ett okänt begrepp på Östergård eftersom väckarklockans start av radion innebär ett Sesam Öppna Dig för köksdörren. Därefter kommer två röda yrhättor och ett monster rusande. Sedan kommer i sakta mak först en harlekin och sedan en svart mantel. Den sistnämnda mycket försynt.

Monstret däremot är inte på något sätt försynt. Vid ankomsten till sängkanten fälls stålfjädrarna ut och hon tar ett raskt hopp upp i sängen. Jag lovar att du vaknar när 20 kg hund landar i magen. Detta bryska uppvaknande följs därefter av en snabb klatsch i ansiktet - utdelad med toaborsten som hon högg åt sig på vägen genom badrummet. Givetvis siktar hon bra och placerar den i munhöjd. Om hon nu tycker att mattes andedräkt inte är den bästa på morgonen så kan hon väl välja att tala om det på ett något mindre burdust och äckligt sätt, eller?